Torsdagkväll..

Är lite märkligt att jag är så många timmar efter er.. Ni är ju snart på väg upp och jag har inte ens gått och lagt mig.

Imorgon är det iaf dags för mitt första "outreach" möte. Detta äger rum i Phoenix, så imorgon bitti blir jag hämtad för en två timmars bilkörning genom öknen.

Det börjar klarna en aning över vad jag egentligen ska prestera under min termin här, vilket är väldigt skönt. Den grupp som jag har hamnat inom sysslar alltså med "outreach". Vilket lite kort innebär att den här gruppen inom ASHLine har som uppgift att nå ut till alla läkare på sjukhus och kliniker inom delstaten och informera om ASHLine. Syftet är att läkarna i sin tur ska ha i åtanke att i varje möte med patienter, diskutera tobaksanvändning och ifall det är så att patienten använder tobak så ska läkarna hänvisa patienterna till ASHLine. Därefter börjar arbetet med att med en coach och med mediciner lyckas bli rökfri.

Vad min roll kommer vara i det här har vi inte riktigt fastställt, jag har lite olika alternativ. Antingen skulle jag kunna utvärdera vissa saker inom verksamheten, eftersom jag fick veta idag att INGENTING utvärderas idag. Vilket egentligen är helt galet med tanke på hur stor verksamheten är här i Arizona.

En annan vinkel skulle kunna vara att skapa ett nytt "outreach" program för andra professioner inom hälsovården, eftersom det i nuläget enbart fokuseras på läkarkåren. En grupp som skulle kunna vara intressant att bjuda in i det här arbetet är exempelvis tandläkare.

Låter kanske inte så upphetsande för er, men jag är uppspelt i alla fall! :)

Lite annorlunda växter i trädgårdarna här..

Support the troops!

I samma byggnad som jag arbetar i ligger rekryteringen till militärens alla olika grenar. Så det vimlar alltså av män i uniform.. :)

Idag när jag kom så vara hela sidan av vägen vid min arbetsplats prydd med amerikanska flaggor och skyltar med uppmaningar om att stödja trupperna. Jag får veta att dessa människor samlas här varje onsdag ända sen kriget i Irak utbröt.

Allting började med att vid krigsutbrottet samlades det demonstranter som var emot kriget här, vilket ledde till att grupper av människor som var för kriget gjorde motdemonstrationer. Numera är det bara en kvar som demonstrerar mot kriget. Detta resulterar ändå i att gruppen som är för kriget fortfarande kommer och ställer till samma uppståndelse med flaggor och skyltar varje vecka..

Jag blir tillsagd av min handledare att hålla mig ifrån dem, eftersom de tydligen är galna och bär vapen. Flera anställda har blivit verbalt förolämpade och mordhotade.. Får alltså passa mig lite på onsdagar helt enkelt, även fast de veteraner som jag stötte på idag var väldigt trevliga.

För jag måste säga att amerikaner är så otroligt artiga och trevliga. Jag förvånas hela tiden av deras hjälpsamhet och deras bemötande. Så otroligt olikt från hemma.

Please... Don't walk

..You have to get that out of your head.. Skriver en bekant med amerikanska rötter till mig när jag beskriver hur jag promenerar i eftermiddagssol.

Jag har en 30 minuters promenad till min arbetsplats och jag kan väl hålla med om att det kanske inte är så smart när det nästan är 40 grader varmt att vara ute och promenera. Fast på morgonen är det nog "bara" 30 så då känns det helt ok, speciellt om man hinkar i sig vatten samtidigt. Ska dock fixa ett busskort så fort jag får mitt id-kort så jag har möjlighet att ta bussen. För jag kan erkänna att jag är väldigt ensam om att promenera i den här stan..

Problemet är ju att stan är uppbyggd för att bara åka bil. Avstånden mellan lunchställen, kaffeställen, restaurangerna, sevärdheterna och bostadsområdena är såå långa, vilket begränsar personer som mig utan bil. Ändå finns det en väldig fokus verkar det som att möjliggöra för en bilfri miljö, med exempelvis många cykelbanor. Problemet är väl att värmen även där sätter stopp för långa strapatser.

Dag 1

Dagen började inte helt bra med svårigheter med att få tag på min handledare, upptäckten att den adapter jag köpt inte fungerar och att frukosten som utlovats inte blev av.. Den utvecklades dock till något bättre när min hyresvärd dök upp. Då fick jag lite mer hjälp och lite mer information. Hon har varit otrolig vänlig och tillmötesgående och skjutsat runt mig och hjälpt mig med inhandling av matvaror, ny adapter och mobil med lokaltnummer.

Mötte upp min handledare efter att jag äntligen fått kontakt och fick en överblick över vad som kommer hända och hur vi ska lägga upp mitt arbete. Var även och fixade det sista gällande mitt visum och vilka regler som gäller. Strosade runt campus och promenerade hem i 37 graders värme, var helt färdig när jag kom fram.

Har känt mig väldigt pigg och utvilad men ju mer dagen har gått så känner jag mig mer och mer sliten och trött. Kanske inte så konstigt med tanke på omständigheterna, måste nog försöka sova ikapp lite nu..

19h och 55 min senare..

.. landade jag i Tucson.

Hela resan gick väldigt bra. Lite förseningar vid inflygningen till London resulterade i ett väldigt stressande genom ny säkerhetskontroll och tåg till ny terminal, men det gick lättare än vad jag hade oroat mig för kvällen innan. :)

Sen började den långa etappen mellan London och Los Angeles på 10h och 15 min. Tiden gick dock ganska fort ändå, ett kontinuerligt uppassande av flygpersonalen och filmvisning fick tiden att gå.

Väl i Los Angeles stod jag länge och väl och väntade på att få gå igenom passkontrollen och fick information om att jag måste hämta mitt bagage även fast jag skulle fortsätta min flygning inrikes. (Hade hoppats slippa detta moment med tanke på hur tung väskan blev) Väntade i 35 graders värme några timmar innan flyget mot Tucson avgick och landade 20:15 lokaltid.

Där väntade min hyresvärds svärson, som gav mig skjuts till huset som jag ska bo i den närmaste månaden.

Jag somnade ca 30 min senare..

Intro

Min avsikt med det här, är att jag ska kännas lite mer tillgänglig även fast jag befinner mig 9 timmar efter er och för att informera och uppdatera nära och kära om vad som händer och sker. Tanken var ju dock att jag redan från den första september skulle befinna mig i Tucson, Arizona för att påbörja min praktik, men som ni vet så har det ju inte riktigt blivit som det var tänkt..

Nu är i alla fall det mesta klart även fast en del packning återstår. Planet lyfter kl 9:20 från Arlanda imorgon, resfebern är påtaglig.